Kiminalkommissarie Jo Hamilton kommer aldrig att glömma den där iskalla natten för fyrtio år sedan. Som ung polisassistent fick hon ett anrop vid midnatt om en hustrumisshandel, och hon hade kört dit ensam. Det hade så klart varit bättre om en kollega varit med, men ofta kunde skymten av en polisbil utanför fönstret avstyra det värsta, tills förstärkningen kom. Men så blev det inte den här gången. Några timmar senare har hela situationen spårat ur, huset står i lågor och Jo sitter i polisbilen igen med två små flickor, Holly och Daisy, som är de enda överlevande i familjen. Och orden som den äldsta systern Holly säger när de är på väg till barnhemmet Morgate House kommer att etsa sig fast i Jos minne för alltid …

Mot sin instinkt lämnar Jo flickorna på barnhemmet, ett viktorianskt kråkslott som ligger vid de branta Saltdean Cliffs i Sussex. Allt verkar inte stå rätt till där – varför är det så många som försöker rymma därifrån?

På avstånd försöker Jo hålla ett öga på flickorna och efter några år får hon veta att Daisy blivit adopterad medan storasyster Holly är spårlöst försvunnen.

Nu, med bara fem dagar kvar till pensionen, blir Jo kallad till en brottsplats nära Morgate. Mänskliga kvarlevor har hittats vid ett övergivet vattentorn, en avlägsen plats där ungdomar brukar träffas på kvällarna. Jo har inga bevis, men hennes magkänsla säger henne att det kan finnas en koppling till ett annat dödsfall som skett nyligen – tonårsflickan Gemma som hittats död nedanför Saltdean Cliffs. Händelsen avskrevs då som självmord, men Jo som nyligen skjutsat hem Gemma till Morgate efter en av sina rymningar, tyckte att hon verkade vara ganska uppåt. Och som att hon bar på en stor hemlighet. Jo tänker spåra upp Hollys syster och gräva vidare i båda dödsfallen. Men det visar sig snart att spåren leder henne till alltför bekanta miljöer ...