I början av januari sitter 79-årige Robert Macclellan och hans hustru Gail i ett undersökningsrum på Mass General Hospital i Boston. Läkaren ställer frågor till Robert, enkla frågor om vilken dag det är, vad hans fru heter och hur gammal han själv är. Robert, som i hela sitt yrkesliv varit en knivskarp jurist, tvekar länge. Och till Gails förtvivlan svarar han hela tiden fel.

Gail tittar på sin man. Håret är prydligt bakåtkammat. Hon har sett till att han rakat sig. Visst har han varit förvirrad, men nu är det värre än någonsin. Kanske är det sjukhusmiljön som stressar? Men hoppet är inte ute. Var det inte vad doktorn sa – att det finns en ny medicin … ?

När läkaren Celia Jensen kommer till Boston och det biomedicinska centret där hon forskar har det snöat otroliga mängder under natten. Hon påminner sig själv om att be någon hjälpa hennes gamla pappa ute på Cape Cod att skotta. Numera verkar det som om han behöver hjälp med det mesta. Kanske är han rentav dement? I så fall är hon beredd att göra allt för att få med honom i sin nya forskningsstudie.

Men Celia får snart annat att tänka på. I gryningen har hon fått ett mejl från sin chef som oroar sig för nya granskningar av studien. Han är dock ofta panikslagen så hon svarar honom lugnande. Sedan är det dags att möta den nya patienten, Robert Maclellan.

Celia förklarar forskningsstudien för Robert och hans fru. Varken patient eller läkare vet vem som får vad. Tvåtusen personer får medicinen, lika många får placebo. I bästa fall kommer Robert känna skillnad redan inom en månad.

Och skillnad blir det, för någonting går snett. Strax efter att Fas 3-försöken med utvalda patienter inletts sker en rad oförklarliga våldsbrott. Vad har gått fel? En av forskarna kämpar i hemlighet för att finna sambandet mellan det nya läkemedlet och de många morden …