Ö
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Redaktionens val
”Flickors symbiotiska relationer har alltid fascinerat mig. Här är det bara en ingrediens i en intrig full av hemligheter, svek, längtan – och våld.” /Helena
En gång var ön deras sommarparadis – nu väntar något helt annat ….
Mirjam har just separerat när hennes syster Nia plötsligt hör av sig, efter ett års tystnad, och bjuder in till sitt fyrtioårsfirande på ön där de tillbringade sin barndoms somrar. Mirjam återvänder till ön som en gång var systrarnas paradis – men som nu har blivit en farlig plats för dem båda ...
Fem år har gått sedan Mirjam sist åkte ut till ön. Då var den fortfarande hennes – eller i alla fall släktens. Det var en gammelfaster, en barnlös kvinna med näsa för affärer, som köpte den på fyrtiotalet av en grosshandlare som råkat i obestånd. Tallholmen heter den. Kanske på grund av turtallen – den förvridna längst ut på klippan.
För Mirjam var ön det enda beständiga under barndomen. Där ute tycktes tiden gå långsammare och allt var sig likt år efter år. Solblekta plasthinkar, leksaksbåtar i trä med flagad färg, storstugan med köket och de små sovstugorna. Hon var glad när hon ansågs stor nog att få sova själv i en av dem. Visst kunde det vara läskigt under sensommarens mörka nätter, men också skönt att få vara ifred.
Tänk om hon vetat redan då. Att det sov en annan flicka där när hon själv inte var på ön. Att hon hade en syster. Nästan lika gammal och med gyllenblont hår. Men det var först när Mirjam var fjorton år som lögnen avslöjade. ”Ett barn?”, skrek hennes mamma en kväll när Mirjam hörde föräldrarna bråka. ”Har du ett barn med henne?”
Det var så Nia kom in i Mirjams liv. Deras första kontakt var genom en kvarglömd bok i pappans nya lägenhet. Jane Eyre. Först långt senare förstod Mirjam att Nia lämnat den där med flit.
Med Nia kunde Mirjam vara sig själv. De liknade varandra. Mirjam med rödblont hår, och Nia med sitt gyllene. Skrattade åt samma saker och älskade böcker. Delade hemligheter …
Och nu är Mirjam på väg till ön. Fyrtio år gammal och nedbruten av en smärtsam separation. Osäker på vad som väntar.
Efter ett års tystnad kom ett sms från Nia. Hon vill ses på ön. En gång var den flickornas paradis – nu väntar något helt annat där …
Läs mer
Sara Bergmark Elfgren
Sara Bergmark Elfgren är född 1980 och bosatt i Stockholm. Hon har tidigare nått både unga och vuxna läsare med sina prisbelönta och kritikerrosade romaner Grim (2021) och Norra Latin (2017), samt Engelsforstrilogin som inleddes med Cirkeln (tillsammans med Mats Strandberg). Hennes verk har översatts till tjugofem språk, och hon skriver även barnböcker och serieromaner samt för scen, teve, film, radio och spel. Ö är hennes första roman på Albert Bonniers Förlag.
Redaktionens val
”Flickors symbiotiska relationer har alltid fascinerat mig. Här är det bara en ingrediens i en intrig full av hemligheter, svek, längtan – och våld.” /Helena
En gång var ön deras sommarparadis – nu väntar något helt annat ….
Mirjam har just separerat när hennes syster Nia plötsligt hör av sig, efter ett års tystnad, och bjuder in till sitt fyrtioårsfirande på ön där de tillbringade sin barndoms somrar. Mirjam återvänder till ön som en gång var systrarnas paradis – men som nu har blivit en farlig plats för dem båda ...
Fem år har gått sedan Mirjam sist åkte ut till ön. Då var den fortfarande hennes – eller i alla fall släktens. Det var en gammelfaster, en barnlös kvinna med näsa för affärer, som köpte den på fyrtiotalet av en grosshandlare som råkat i obestånd. Tallholmen heter den. Kanske på grund av turtallen – den förvridna längst ut på klippan.
För Mirjam var ön det enda beständiga under barndomen. Där ute tycktes tiden gå långsammare och allt var sig likt år efter år. Solblekta plasthinkar, leksaksbåtar i trä med flagad färg, storstugan med köket och de små sovstugorna. Hon var glad när hon ansågs stor nog att få sova själv i en av dem. Visst kunde det vara läskigt under sensommarens mörka nätter, men också skönt att få vara ifred.
Tänk om hon vetat redan då. Att det sov en annan flicka där när hon själv inte var på ön. Att hon hade en syster. Nästan lika gammal och med gyllenblont hår. Men det var först när Mirjam var fjorton år som lögnen avslöjade. ”Ett barn?”, skrek hennes mamma en kväll när Mirjam hörde föräldrarna bråka. ”Har du ett barn med henne?”
Det var så Nia kom in i Mirjams liv. Deras första kontakt var genom en kvarglömd bok i pappans nya lägenhet. Jane Eyre. Först långt senare förstod Mirjam att Nia lämnat den där med flit.
Med Nia kunde Mirjam vara sig själv. De liknade varandra. Mirjam med rödblont hår, och Nia med sitt gyllene. Skrattade åt samma saker och älskade böcker. Delade hemligheter …
Och nu är Mirjam på väg till ön. Fyrtio år gammal och nedbruten av en smärtsam separation. Osäker på vad som väntar.
Efter ett års tystnad kom ett sms från Nia. Hon vill ses på ön. En gång var den flickornas paradis – nu väntar något helt annat där …
Läs mer