”Det är för att jag är en duktig flicka, eller kvinna, menar jag förstås.”  Lexia ruskar på huvudet  och försöker uttala orden utan att sluddra för mycket, men minnet känns luddigt och hon har svårt att fokusera blicken efter alla de färgglada drinkarna som har slunkit ner med rasande fart denna söndagskväll i baren på Sturehof i Stockholm. Men mannen som har slagit sig ner bredvid henne i baren verkar trots allt genuint intresserad av allt  hon har att säga. Även om hon sluddrar ... Lexia är inte van att sitta ensam på krogen och eftersom ingen har flörtat med henne under hela kvällen har hon fortsatt att hälla i sig glas efter glas. Lite för fort också … Tills nu, när mannen på barstolen bredvid alltså börjar tilltala henne. Hon noterar att han ser mycket bra på ut på ett lite ruffigt sätt, han har mörk skäggstubb och slitna, färgfläckiga jeans. En riktig snygging. Han har dessutom breda skuldror, tjockt glansigt hår och en platt mage. En byggjobbare från förorten kanske, tänker Lexia och betraktar hans välbyggda kropp med stigande intresse.  De fortsätter prata och Lexia öppnar sig alltmer för honom.  Berättar om sitt jobb som copywriter på en liten reklambyrå, ett arbete hon älskar och är bra på. Ändå känns det som om hon inte riktigt passar in. Som om alla andra kvinnor i reklamvärlden är självsäkra och perfekta, med supersnygga kroppar. Alla utom hon, utan vassa armbågar, med sin knubbighet och sina misslyckade dejter. Allt detta anförtror hon den okände mannen som lyssnar på henne och kommer med uppmuntrande ord. Han är inte bara ursnygg och sexig, han är intresserad och uppmärksam. Han har något som gör att alla blickar dras till honom, även om han själv inte verkar märka det. Lexia har nog noterat  hur alla kvinnor i baren under kvällen sneglat på honom, men det är faktiskt henne han pratar med …

”Han är för bra för att vara sann”, tänker den allt mer berusade Lexia, men mannen som heter Adam har onekligen räddat hennes misslyckade kväll. Han ser henne. Och lyssnar när hon berättar om sin oro för jobbet och den förestående försäljningen av byrån. De hade blivit uppköpta och nästa dag ska de nya ägarna presenteras och en ny VD dyka upp. Lexia är rädd, rädd att göra bort sig, rädd att få sparken.  Men än så länge sitter hon här och vips möter hennes läppar hans i en blöt fyllekyss. Hon kan inte tro att hon vågade, men alkoholen trubbar av hennes sinnen. Det är när Adam hjälper henne in i en taxi, som det händer, Lexia kan inte hålla tillbaka illamåendet. Hon kräks. Det stänker på hans skor.  Det är bland det mest förödmjukande hon varit med om.  

Men det kan bli värre, mycket värre … Nästa morgon vaknar Lexia med dundrande huvudvärk. Hon tar sig till jobbet och möts där av sin nya chef: Adam, mannen från baren …