"När Vättern öppnar sig som ett isblått skimrande hav, det är när man kommer åkande norrifrån, jag har aldrig sett något sådant någon annanstans, när ljuset slår in i backspegeln då tänker jag att jag är i Los Angeles, att det här är mitt Los Angeles. Jag kör snabbt hela den sträckan, med en förväntan som inte kommer att infrias, men som är där varje gång, som om livet börjar precis där. Den känslan försvinner efter Tokeryd, när världen liksom krymper och sugs in som i en svart säck."