Britta som räknat ut allt så bra och så spricker det i sista minuten. Hon har klarat av nästan allt som behöver göras innan bussen till Lindö går, inklusive ett besök av distriktssköterskan, fläckborttagning på klänningen och undangömmande av pärlhalsbandet. Men så ringer hennes dotter Susanne. Jag har ett möte i Stockholm idag och kommer förbi dig ikväll, meddelar hon med sin stressade röst. Brita försöker avstyra, men det är omöjligt. Susanne och hennes familj ska åka till Spanien om några dagar och självklart vill hon titta till sin gamla mamma innan dess.

Att Susanne ska resa passar egentligen Britta perfekt. Hela vintern har hon planerat att åka till sitt älskade sommarhus på Lindö så snart det blir vår. Brita får nämligen inte vara där ensam för sina barn. Men hon tänker åka dit i smyg tillsammans med sin bästa väninna, Iris, som också har ett hus på Lindö.

När den unge Adam, som är tilltufsad av livet och på flykt undan ett kriminellt gäng, vaknar i huset där han tagit skydd undan regnet, är det mitt på dagen. Trots det är han lika livrädd som i kvällsmörkret, men också hungrig. Därför tvingar han sig ut i köket. Men där finns inget ätbart. Så hittar han en matkällare med en konservburk med ravioli. Det lugnar honom. Om han bara kan få tag på mer käk kan han stanna några dagar.

När han går tillbaka kärvar köksdörren och han måste rycka upp den. Men då lossnar handtaget. Och när han böjer sig ner för att plocka upp det ser han fötterna. Mitt på golvet. I ett par svarta promenadvänliga skor med resårsnörning …

Att det dröjer ett dygn innan Britta stiger över tröskeln till sitt älskade gamla hus på Lindö förändrar allt – både för henne själv, för Adam och flera andra i deras närhet denna vackra, känslofyllda och ytterst omvälvande sommar.