Tidvatten

Det är midsommarafton 1648 och England är mitt uppe i ett inbördeskrig mellan den lömske kung Karl I och det rebelliska parlamentet. Konflikten sträcker sig till de mest avlägsna delarna av landet, ända till tidvattenområdena i söder.

Alinor står på den mörka kyrkogården och lyssnar till det väsande ljudet av tidvattnet som väller in. Hon är bara tjugosju år men känner sig lika trött som en gammal kvinna. I natt hoppas hon få se sin våldsamme makes vålnad, så att hon äntligen kan bli fri. Bland grannarna ryktas det om att hon själv fått maken att försvinna – och att hon kan såväl förhäxa män med sin skönhet, som beröva dem på mandom med en kylig blick.

Själv är Alinor mest intresserad av att kunna sätta mat på bordet till sina två barn. Fiskebåten försvann med maken, och hon kan bara drömma om att köpa en ny. Hennes kunskaper om läkekonst och örter har gjort henne till traktens jordemor och läkekvinna, men som ensamstående är hon ett lätt byte för skvaller. Särskilt som hennes skönhet inte går att dölja.

Helt plötsligt hörs snabba steg på kyrkogårdens grusgång och en ung man kommer gående. I några sekunder är Alinor så chokad att hon inte får ur sig ett ord. Det är inte sin makes våldnad hon ser, utan en man som är lika stilig som en älvprins i en saga. Hans kläder skvallrar om rikedom och det mörka håret är samlat i en svans i nacken. Men när hon får veta hans ärende blir hon förskräckt.

En rojalistisk spion och en fattig kvinna har ingen framtid – men attraktionen mellan James och Alinor är ostoppbar …