Håkan Nesser återvänder till Maardam i den nya deckaren Domino. Kommissarie Jung, som skolats av van Veeteren, ställs inför en svår gåta när en berömd sångerska utsätts för ett mordförsök. Men fallets rötter är djupare än någon kunnat ana, och sträcker sig 30 år tillbaka i tiden. Där mordbränder och en bästsäljande bok, av skattefusk anklagade författare, är delar av ett mycket större pussel. I en intervju med Månadens Bok berättar Nesser om den nya boken.
Berätta om titeln, Domino? Den antyder att en handling får konsekvenser långt senare?
– Domino - ja, i det här fallet kom titeln tidigt. I en utdragen dominoteori påverkar ju händelser som ligger - eller kan tyckas ligga - långt åtskilda i tid och rum varandra. Mer eller mindre nödvändigt eller ödesbestämt.
Domino börjar med en berättelse som snart blir flera olika spår. Hur fick du idén till Domino?
– Har börjat gilla det korta formatet, runt hundra sidor; många berättelser passar i den längden. I Domino försöker jag knyta ihop dem till en enhet.
Vad ville du berätta med Domino?
– Svår fråga, som alltid. Men givetvis handlar det om val, felval och konsekvenser. Och ansvar. Samt om hur myndigheter - eller myndighetspersoner - kan missbruka sin makt.
Kan du berätta om kommissarie Jung, som haft van Veeteren som läromästare?
– Jung är den enda Van Veeterenkaraktären som fortfarande är kriminalpolis, långt in på 2020-talet. Jag vill att han ska kombinera rutin med nyfikenhet, två grundbultar hos en bra polis. En sorts intelligens är heller ingen dum egenskap hos en utredare.
Om du fick sätta dig ner med en av personerna i Domino över en middag – vem skulle du välja, och vad skulle du vilja fråga?
– Bra fråga. Kanske hela gänget och fråga dem, var och en, hur i helsike de tänkte.
Vilken av dina egna romanfigurer skulle du helst vilja ha som granne – och vilken skulle du absolut inte vilja möta i trapphuset?
– Haha, hoppar över.
Vad är det mest oväntade en läsare har sagt till dig om någon av dina böcker?
– "Tack. Den räddade livet på mig." (Kim Novak … som ljudbok)
När du själv läser en riktigt bra kriminalroman – vill du helst lista ut lösningen, eller vill du bli lurad?
– Spelar ingen roll. Det är andra saker som är betydligt viktigare. Språket och den psykologiska trovärdigheten, till exempel.
Vad hoppas du att läsaren tänker när sista sidan av Domino är läst?
– Att det var en rätt bra bok.
Skriver du redan på något nytt?
– Jadå. Men det är ganska rörigt. En författare sitter i fängelse och får en del märkliga dokument i sina händer. Inte säkert att jag får ihop det, men hyser ett visst hopp …
LÄS OCKSÅ: