Tid för barmhärtighet

Vicesheriffen Stuart Kofer är en av de mer uppskattade poliserna i staden. Charmig och bra på att ta folk, men när han dricker faller han ner i ett mörker. Privat har han haft det trassligt med kvinnor, men så träffar han Josie under en blöt kväll på en bar. Hon och hennes två barn flyttar in i hans hus långt ute på landsbygden, och snart börjar mardrömmen.

Allt oftare kommer han hem full och misshandlar Josie. Nu har han även börjat ge sig på barnen och trots att de bönar och ber henne att lämna honom så vill hon inte ge upp hoppet om att han egentligen är en god människa.

Sent en söndagkväll ser Josie hur strålkastarna från hans bil sveper genom huset och skräckslagen vet hon vad som väntar. På övervåningen vaknar tonårsbarnen Drew och Kiera av bråket som sedan mynnar ut i en kuslig tystnad. De går ner och finner mamman livlös på golvet. Stuart ligger utslagen på sin säng och barnen ringer polisen. Väntan känns outhärdlig, varför kommer de aldrig? Och vad är det egentligen de väntar på, polisen har aldrig gjort något för att skydda dem förr.

Förtvivlad går Drew, bara fjorton år, in i sovrummet där Stuart sover ruset av sig. Han tar upp hans tjänstepistol och bestämmer sig för att ta livet av monstret som dödat hans mamma …

Men när polisen kommer visar det sig att Josie lever. Och när ryktet om vad som hänt den där fruktansvärda natten sprider sig, tycks hela stan vara överens om vilket straff polismördaren ska få ...