Aktuellt och drabbande, mitt under Metoo-upproren.

Kicki Sehlstedt har kallats Katarina Wennstams arvtagare och nu är hon aktuell med tredje delen i serien om den färgstarka kriminologen Kajan Berglund och den grävande journalisten Aida Svantesson. Mitt i boklanseringen fick vi chansen att ställa några frågor till henne.

Om det skulle vara någon som inte känner till dig, hur skulle du presentera dig själv:    
Jag är född Bohusläning men lever sedan nästan 20 år i exil på Södermalm i Stockholm med man och två döttrar. Jag har jobbat som journalist lika länge, och har de senaste åren varvat bokskrivande med att producera tv - till exempel många dokumentärer om brott och straff. Hittills har jag skrivit tre böcker i Probono-serien, Sweet Lolita, Oskuld och Bara ett offer. 

Du är utbildad kriminolog. Var det därför ett självklart val för dig att skriva just kriminalromaner?
Intresset för brott och framför allt konsekvenserna av brott för alla som drabbas av dem - offer, vittnen, anhöriga till både förövare och offer –  väcktes som ung journalist då jag träffade många brottsoffer, ofta kvinnor. Deras historier fastnade i mig. När jag sedan utbildade mig till kriminolog fick jag också kunskapen att på ett djupare plan förstå brottsligheten, både på ett samhällsplan och ett individplan. Så dessa erfarenheter sammantaget gjorde det väldigt naturligt att skriva just kriminalromaner. Sen har jag själv alltid älskat att läsa krim, från Sjövall Wahlö via Lisa Marklund, till dagens spänningsförfattare som Camilla Grebe och Åsa Larsson.

Nu är du aktuell med nya boken Bara ett offer. Vad kan du berätta om den?
Den tar sin början i att en av mina huvudpersoner, journalisten Aida Svantesson får ett tips om att en känd jurist begått ett övergrepp 20 år tillbaka i tiden och att det som hände där och då kommer att avslöjas varje kväll på ett anonymt instagramkonto. När sedan mannen som pekas ut försvinner spårlöst ställs saker på sin spets. Samtidigt sker ett brutalt överfall på en ung kvinna, som ingen vet vem det är. Det är en roman som handlar om vilka spår ett övergrepp kan sätta, pressetik, anhörigskap - men också om papperslösa och offer för trafficking som lever i ett skuggsamhälle runt om oss, som helt saknar juridiska rättigheter.

Boken utspelar sig mitt under det omvälvande Metoo-året 2018. Hur resonerade du när du bestämde dig för att förlägga handlingen till den perioden?
Dels tycker jag att det var otroligt spännande tid som satte fokus på en utbredd tystnadskultur som förtjänade att lyftas fram i ljuset igen. Dels är saker inte så svartvita som vi gärna gör dem, och i en roman har du möjligheten att kompliceras saker lite mer. Sen som journalist finns det många saker att fundera över kring metoo-journalistiken och det enorma fokus som blev på ett fåtal kända män, när allt handlade om en kvinnogemenskap som delades av miljoner. Då var det intressant att släppa ner min journalist mitt i detta och utsätta henne för ett riktigt moraliskt dilemma.

Dina huvudkaraktärer är journalisten Aida och kriminologen Kajan. Vilken av dem är mest lik dig och varför?
De representerar ju mina två yrkesmässiga ben och världar och jag kan ju låna en hel del från båda. Jag brukar säga att Aida är mest lik mig, men jag önskar jag var mer som min kriminolgiprofessor Kajan Berglund. Vem vill inte våga ta den platsen som hon gör oavsett om det är i tv-soffan eller i mötesrummet. Och jag har väldigt roligt med Kajan - hon är min humorventil. Det är spännande att det kan vara så roligt av att leka med konventioner om hur kvinnor ska vara och uppföra sig.

Undersökningar visar att var fjärde svensk drömmer om att skriva en bok. Vad är dina bästa tips till den med författardrömmar?

• Ge dig själv tid. Att skriva en bok tar förbannat massa tid och vill du komma i mål, måste du försaka annat. Skippa tv-serien under ett år och ge dig själv några timmar varje kväll eller åk iväg ensam eller med en kompis på skrivresa. Måste inte kosta massa pengar, det kan vara att låna en kompis sommarstuga en helg i november.
• Fulskriv! Släng bort den där lille gubben på axeln som är självkritisk och bedömer texten innan den är klar. Det är viktigare ATT något blir skrivet än att det är bra. När du väl har en början, en mitt och ett slut, det är då du kan jobba med degen och forma texten till det du vill. En bok finns inte så länge historien är i ditt huvud.
• Gör research. Om du kan saker kring dina karaktärers liv och miljöer så sätter fantasin igång och skrivandet blir roligt. De allra flesta blir bara glada att få dela med sig av sina erfarenheter, och man får så häftiga möten med människor genom researchsamtal.

Till sist: sommar och semester närmar sig. Har du några riktigt bra boktips för hängmattan i sommar?
I kategorien spänning vill jag tipsa om Camilla Grebes alla böcker, inte minst den senaste Alla ljuger, och Pernilla Ericssons klimatthriller 300 grader som kom förra sommaren. Och på temat Metoo rekommenderar jag Samtycket av Vanessa Springora, väldigt bra inläst av Julia Dufvenius.

Tack, Kicki!

LÄS OCKSÅ:

Smygläs de första kapitlen ur Camilla Läckbergs böcker Gå i fängelse och Kvinnor utan nåd.

Engelska deckare, mordgåtor, mysterium och drama.

Har du svårt att välja? Vi presenterar de 12 mest sålda böckerna just nu.