Aktuellt
"Att vara litteratursnobb är ett hedervärt, livslångt åtagande, som absolut inte får slarvas bort med skrytsamhet eller nedlåtande elitism."
På Selma Stories, en plats för bokälskare, hittar vi Mattias, also known as "Litteratursnobben". Han är svag för hög litterär kvalitet, precis som en typisk Månadens Bok-medlem. Vi har fått en pratstund med honom så läs, njut och förundras.
Vem är du?
Jag är 23 år gammal och kommer från Kiruna. Jag har älskat att dyka djupt i litteratur sedan jag var liten, så jag är så glad för mitt jobb som redaktör på SelmaStories, där jag får jobba med böcker varje dag. Tidigare i mitt liv har jag varit barnskådespelare och den yngste kommunfullmäktiges ordförande i Sveriges historia. À propos litteratursnobben-epitetet. Det kom sig att vi skulle välja ut böcker på Selma-redaktionen till de läsare som kanske är lite extra kräsna för hög litterär kvalitet. Mer och mer insåg jag ju att det allt som oftast sammanföll med min egen boksmak… Jag älskar svår poesi och dunkla romanvärldar med diffust språk.
Då din djupa kunskap om litteratur är imponerande undrar vi om du kan tipsa om några böcker till:
1. Litteratursnobbar som du:
Åh, äsch så värst djup är den inte, men självklart kan jag det! Till den som känner igen sig i beskrivningen av litteratursnobben vill jag tipsa om min senaste riktigt snobbiga läsupplevelse, som jag även nämnde i SelmaStories podd ”Samtal om böcker” – nämligen En dramatikers dagbok av Lars Norén. Tre tjocka volymer fulla av fascinerande tankar om livet, döden, konsten och filosofin. För mig finns en väldig tröst i Lars Noréns pjäser och texter. Hans verk är en svindlande stor sal man kan kliva in i och försvinna för en stund. Det är inte alltid muntert, men alltid mycket intellektuellt stimulerande. Som livet självt!
2. De som gärna vill bli litteratursnobbar: / Litterära berättelser för nybörjare:
Då skulle jag börja med att försöka hitta korta verk av stora författare. Om man ger sig i kast med en för svår tegelsten direkt kanske det känns något överväldigande, men många av mina allra största läsupplevelser har varit med kortromaner. Då kan man läsa dem långsamt, smaka av ord, metaforik och syntax i lugn och ro utan att det behöver ta ett halvår att läsa klart. Särskilt bra är det om man hittar en pocketutgåva som man kan låta sticka upp ur bakfickan. Den ultimata stilattiraljen för litteratursnobben.
Tips: Förvandlingen av Franz Kafka, Döden i Venedig av Thomas Mann, Den gamle och havet av Ernest Hemingway. Även Claire Keegans senaste bok Det tredje ljuset / Små ting som dessa är ett bra exempel på läsning som går fort men lämnar starka avtryck. Här finns en intervju jag gjort med henne: https://www.selmastories.se/artikel/claire-keegan-intervju/
3. De som tror sig vara litteratursnobbar (men som verkligen inte är det): / Skrytmånsarna (jag har faktiskt läst den här svåra boken):
Att vara litteratursnobb är ett hedervärt, livslångt åtagande, som absolut inte får slarvas bort med skrytsamhet eller nedlåtande elitism. Nyckeln är ödmjukhet. Att aldrig tro sig ha förstått den enda rätta betydelsen av en text, utan alltid vara öppen för andras tankar om litteraturen, definierar en ädel litteratursnobb.
Vilken bok har verkligen tagit andan ur dig och varför?
Det finns en författare som jag alltid bär med mig i livet. Nobelpristagaren från 2014 – Patrick Modiano. Det första jag läste av honom var kortromanen Lilla smycket, och sen har det liksom fortsatt ganska mycket i samma stil i läsningen av hans böcker. Han är nämligen ofta anklagad för att bara skriva samma roman om och om igen. Men grejen är att den romanen är så oerhört storartad. Hans författarskap kretsar kring minne och glömska och ett ständigt sökande. Jag är nästan lite besatt av Patrick Modiano och försöker läsa precis allt han skrivit. Det finns något så gåtfullt kring hans person också. Ibland träffar jag hans svenska förläggare Elisabeth Grate. Hon förser mig med böcker och bjuder ibland på anekdoter från hennes möten med Modiano. Då är det om inte tårar så åtminstone gåshud.
Hur många böcker läser du i månaden?
Jag läser väl ungefär en bok i veckan. Men jag tycker egentligen inte det finns något större egenvärde i att läsa många böcker. Hellre stanna länge i en text och fundera och njuta av den än att skynda vidare till nästa.
Tack!
/ Mattias
LÄS OCKSÅ: