"Jag skäms å människosläktets vägar"

I deckarkungen Mons Kallentofts nionde Malin Fors-deckare ger han sig i kast med elden. Vi ställde några frågor till honom där han berättar om fotbollsproffs som får honom att skämmas, vem hans favoritkaraktär är i nya thrillern och vad han själv helst läser.

Hur fick du idén till Eldjägarna?

Jag har rest mycket och sett alla dessa extremt hårt arbetande "migrant workers", långt hemifrån, långt från sina barn och familjer.

Om det så var söndagslediga filippinska hembiträden i Hong Kong, som i tusentals samlas för att sjunga gospel eller ha picknick, eller pakistanska och nepalesiska byggarbetare i Singapore. Jag har alltid känt mig extra lyckligt lottad då, och nyfiken: vilka är dessa människor? Deras berättelser? Hur får man styrkan att arbeta så mycket som de gör, bara för att ens barn och familj ska få det bättre?

Quatar är helvetet på jorden, både för utländska byggarbetare och hembiträden. Byggarbetarna kan jobba 14 timmar om dagen, sex dagar i veckan med att bygga fotbollstadiums inför VM. I femtio gradig värme, om solen ligger på. Så läste jag hur unga fotbollsproffs, överbetalda snorungar utan empati, klagade på att det skulle vara för varmt att spela matcherna i VM. I nittio minuter...

Det är sällan jag skäms å människosläktets vägnar men det gjorde jag då. Så jag ville visa de här människornas situation med Eldjägarna, visa att de är bättre människor än vad de flesta fotbollsproffs någonsin kommer att bli. De är ekonomiska migranter, flyktingar från omöjliga omständigheter. De ska synas.

Hur skulle du beskriva Eldjägarna?

Det är en deckare som börjar med att en liten utsatt pojke hittas mördad i en container. Därifrån tar sig historien ut i världen, till Hamburg, Filipinerna, Nepal, Quatar och andra platser.

Förhoppnings har jag lyckats skriva en thriller och deckare som är exceptionellt spännande, som visar hur den stora världen är sammanlänkad med den lilla, och hur alla människoöden angår oss alla. För mig är det en viktig roman i deckarform, där du som läsare förhoppningsvis känner att du berörs på djupet av situationen för alla dessa migranter. Och så Malin förstås, alla orättvisor filtreras genom henne.

Hur har Malin Fors utvecklats under sin resa genom element och årstider?

Malin har blivit äldre. Hon är över fyrtio nu, och hennes dotter Tove är i princip vuxen, och behöver inte sin mamma på samma vis. Tove har mognat, det samma kan man inte riktigt säga om Malin.

Malin har inte blivit klokare, och hon är lika splittrad som hon alltid varit, lika härjad av tvivel och skam och begär som hon kämpar emot. Hon håller sig nykter, och faller tillbaka in i drickandet. Hon försöker komma till rätta med skammen över att inte ha räckt till som mamma, maka, människa. Men det är svårt för henne att förlåta sig själv, så hon blir nästan omöjlig att leva med.

Som polis blir hon bättre och bättre. Som människa egentligen allt mer tvivlande, nästan cynisk, och utan egentliga förväntningar på människan. I Eldjägarna har hon hopp och kärlek, dock. Klarar hon av att hålla i? Klarar den hon lever med att leva med henne?

Vilken är din favoritkaraktär i Eldjägarna?

Rosita Sanchez. Ett filippinskt hembiträde hos en rik familj i Hamburg, som lämnar allt för att ta reda på sanningen om vem som mördat hennes syster. Hon besitter ett mod som är sällsynt idag och som jag själv alltid beundrat. Detta att man ger sig in i elden, tar striden, när nästan alla andra flyr.

Vad är du mest nöjd med i Eldjägarna?

Att jag på liten yta, alltså text, lyckas röra mig över hela världen, med många karaktärer som man ändå kommer nära. Att jag tror jag har lyckats skapa en extremt tight och spännande bok trots att jag bryter mot en av dramaturgins mest heliga regler: Den om rummets enighet.  

Sedan är jag nöjd med tematiken: Det behöver skrivas om migrant workers, deras öden. Om det dessutom blir klart för någon att fotbolls-VM i Quatar är en stor stor skam och ska bojkottas: Desto bättre.

Eldjägarna är Månadens utvalda bok i december. Vad ser du själv fram emot att läsa i vinter?

Hjälp! Jag skriver så mycket att jag inte alls hinner läsa så mycket som jag vill. Men jag ser fram mot den svenska översättningen av Michel Houllebeqs senaste bok. Misantropen Michel är en av mina stora favoriter.

Skriver du redan på något nytt?

Ja! Jag skriver på nästa Malin som utspelar sig i Bangkok. Så skriver jag del tre i min serie om den unga Stockholmspolisen Zack, baserad på Herkulesmyten. Sedan är jag involverad i Malin Fors-filmatiseringarna.

3 korta frågor till Mons Kallentoft

Bästa plats att skriva på:

I sängen! Eller på kontoret i en dagbädd.

Favoritförfattare:

Scott Fitzgerald, Raymond Carver, Cormac McCarthy och många fler.

Motto: 

FÖR ATT JAG VILL! Livet ska vara ett hedonistiskt äventyr. Konsten framför allt.