Det finmaskiga nätet

Västra Götaland, 1960-tal. Solen står snett över det öppna landskapet. Det är mitten av augusti och det blekmogna vetefältet vajar i vinden. Två pojkar sitter lutade mot ett stenröse i kanten av fältet. Den ena är femton, den andra har just fyllt tolv, och de är halvbröder. Nu håller den äldre upp en liten yxa och berättar om maffian i Italien och yakuzan i Japan. Den yngre lyssnar andäktigt. Det är ofta så när de är tillsammans. Det är den äldre pojken som vet saker, och som inviger den yngre i hemligheter. ”De har tecken, på att man är med”, säger han. Tolvåringen sväljer, känner obehaget komma krypande. ”Vi ska också ha ett tecken, som visar att vi hör ihop. Hela livet och alltid.” Den yngre pojken tittar ut över vetefältet. Önskar att han kunde krypa ut och gömma sig i det. Han anar vad som ska komma. Hans halvbror klämde fingret i en dörr för flera år sedan, och förlorade fingertoppen. Ett kapat finger är märkvärdigt, ett tecken på att man är annorlunda, kanske bättre än alla andra. ”Det är som att blanda blod, fast starkare. Ett förbund. Är du med?” Tolvåringen nickar.

Östersjön, maj 2025. Gunnar Barbarotti sitter på färjan till Gotland. Solen lyser över ett kav lugnt hav. Om en knapp månad ska han göra sin sista arbetsdag som polis och börja livet som pensionär. Dessutom ska han och Eva Backman flytta till ön för gott, vilken känns ännu mer omtumlande. Nästan fyrtio år som snut, tänker han. Jag blev åtminstone inte ihjälskjuten i tjänsten. Alltid något. Sekunden efteråt kommer nästa tanke, lika objuden som oangenäm. Sakta i backarna, vi är inte i mål ännu. Människan spår, Gud rår …

Visby, maj 2025.  ”Det är någon som styr och någon som vill få ro i sin grav”, dikterar kommissarie Asunander för fröken Watson. Hennes riktiga namn är Roseanna och hon är en av de yngsta och piggaste på äldreboendet i Visby. Således en perfekt kompanjon för en reumatisk gammal snut som bestämt sig för att lösa ett trettio år gammalt fall. Fallet Marlene, eller det mer pikanta Fallet Blå ängeln som det också kom att kallas, började med att en man kom in på polisstationen och påstod att han mördat sin fru i sovrummet. Men när polisen åkte till parets hus fanns ingen kvinna där. Hon var spårlöst försvunnen. Nu väcks den bisarra historien till liv igen av ett antal egendomliga omständigheter – ett par avkortade lillfingrar och ett fynd på den gotländska landsbygden. Vad var det egentligen som hände Marlene, och vad har en gammal skatt med saken att göra?

Som tur är finns Gunnar Barbarotti och Eva Backman till hands. De dras motvilligt in som hjälpredor åt sin gamle chef och försöker lösa gåtan. Men denna gång ska insatserna visa sig vara högre än någonsin ...