Natten
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Nominerad till Sveriges Radios romanpris!
En mamma letar efter sin försvunna tonårsdotter i natten. Flickan är sjuk och går inte att nå, mamman irrar på gatorna. Är det hennes oro som drivit bort dottern? Eller hennes svek? Hon minns skilsmässan, resorna till Frankrike, de ensamma åren ... Hur ska hon kunna rädda den hon älskar allra mest?
”Utan er, ingenting” skriver jaget i Sara Gordans roman. Hon sitter i den hårda träsoffan med mobilen som lyser i mörkret. Numret du ringt kan inte nås för tillfället. Ännu en natt av ångest och sökande. Klockan är fyra och det finns inget mer att göra än att ge upp. Mamman har ringt sin fjortonåriga dotters alla vänner, pratat med polisen och fältassistenterna. Gått gata upp och gata ner med fickorna fulla av druvsocker, ifall hon skulle hinna fram i tid, innan blodsockret når noll.
Det är en ständig upprepning. Dottern som springer och mamman som springer efter. Så rädd att allt ska gå sönder. Att barnet hon burit i sina händer ska springa rakt in i döden, death by diabetes, innan hon ens hunnit bli vuxen. Det kommer orosanmälningar från diabetesmottagningen (flickans värden är katastrofala, diabetessköterskan säger att om hon fortsätter strunta i insulinet dör hon i hjärtinfarkt före trettio, om inte i diabeteskoma före dess), från skolan (hon är nästan aldrig där), från Maria Ungdom (alkohol och diabetes är en livsfarlig kombination) och från akuten.
Hur blev det så här? Till en terapeut säger mamman: ”När barnen var små var jag ensam med dem i sju år, det hände att jag skrek åt dem och smällde i dörrar. Det var i lägenheten i Björkhagen, där varje dag var en resa mot kvällens tv-serier och andnöd på balkongen, när barnen var små och sköra. Kanske blev allt så här för att jag var så trött."
Den ständiga skulden. Den oändliga kärleken. ”Utan er, ingenting.”
Så kommer en ljusning …
Läs mer
Sara Gordan
Sara Gordan är född 1972 och debuterade 2006. Hon har skrivit fyra böcker, översatt verk av bland andra Hélène Cixous och är lärare på Biskops-Arnös skrivarskola. Natten spås bli hennes genombrott för en bredare läsekrets.
Nominerad till Sveriges Radios romanpris!
En mamma letar efter sin försvunna tonårsdotter i natten. Flickan är sjuk och går inte att nå, mamman irrar på gatorna. Är det hennes oro som drivit bort dottern? Eller hennes svek? Hon minns skilsmässan, resorna till Frankrike, de ensamma åren ... Hur ska hon kunna rädda den hon älskar allra mest?
”Utan er, ingenting” skriver jaget i Sara Gordans roman. Hon sitter i den hårda träsoffan med mobilen som lyser i mörkret. Numret du ringt kan inte nås för tillfället. Ännu en natt av ångest och sökande. Klockan är fyra och det finns inget mer att göra än att ge upp. Mamman har ringt sin fjortonåriga dotters alla vänner, pratat med polisen och fältassistenterna. Gått gata upp och gata ner med fickorna fulla av druvsocker, ifall hon skulle hinna fram i tid, innan blodsockret når noll.
Det är en ständig upprepning. Dottern som springer och mamman som springer efter. Så rädd att allt ska gå sönder. Att barnet hon burit i sina händer ska springa rakt in i döden, death by diabetes, innan hon ens hunnit bli vuxen. Det kommer orosanmälningar från diabetesmottagningen (flickans värden är katastrofala, diabetessköterskan säger att om hon fortsätter strunta i insulinet dör hon i hjärtinfarkt före trettio, om inte i diabeteskoma före dess), från skolan (hon är nästan aldrig där), från Maria Ungdom (alkohol och diabetes är en livsfarlig kombination) och från akuten.
Hur blev det så här? Till en terapeut säger mamman: ”När barnen var små var jag ensam med dem i sju år, det hände att jag skrek åt dem och smällde i dörrar. Det var i lägenheten i Björkhagen, där varje dag var en resa mot kvällens tv-serier och andnöd på balkongen, när barnen var små och sköra. Kanske blev allt så här för att jag var så trött."
Den ständiga skulden. Den oändliga kärleken. ”Utan er, ingenting.”
Så kommer en ljusning …
Läs mer