Vem är du? Malin ser på pojken. Hon tittar på bokstaven som ristats stort på hans bröst. Ett stort A. Som för att skrika ut något. Men vad?

Det är bitande kallt i Linköping, men känns ännu kyligare inne på bårhuset. I fem år har pojken legat obegravd här, och som en vålnad har han gått ut och in i hennes tankar. Ett olöst fall som inte lämnar henne någon ro. Hur kan en liten pojke bara dyka upp på en öde äng, med vartenda ben i kroppen krossat? Mördad, saknad av ingen. Det är en skam. En sorg. Hon har svikit den enda uppgift hon har här i livet. Att finna sanningen.

Några timmar senare kastar rättsläkare Karin Johannison en hink med iskallt vatten över mannen som går in i Malins sovrum. Där fick han – kräket. Ulf som har spelat dubbelspel. Fått dem båda att känna sig speciella. Bakom honom dyker Malin upp med en tillbringare där isbitarna klingar mot varandra. Hon tömmer den över sin forne älskares huvud.

En kväll på pizzerian uppenbarades sveket. Karin visade ett foto som hon tagit i smyg på sin nya mystiske älskare. Malin minns smärtan när hon såg vem det var. Ulf – mannen hon trott att hon älskade.

En skarp telefonsignal vrider henne ur sömnen. De drack tillsammans, hon och Karin, efter hämnden. Trots att Malin lovat sig själv att låta bli. Nu dunkar huvudet. Hon sträcker sig efter telefonen och ser att det är Göran Möller, chefen för våldsroteln. ”Vi har en identitet på pojken”, säger han och hon är genast klarvaken.

Snart söker Malin efter en mördare som kommer allt närmare henne själv. Vem är egentligen Ulf? Och vem är hon? Efter ytterligare en blöt kväll vaknar hon med blod i sin säng – och tvingas inse att det nu är en fråga om att jaga eller jagas …