”Det ligger en man därute på gatan och blöder. Du måste komma! Nu!” Den okända kvinnan tar tag i sjuksköterskan Wilmas överarm så hårt att det gör ont. Wilma ser sig omkring i akutmottagningens korridor, men den är tom. Var finns alla kollegor när man behöver dem? 

Hur kvinnan som är klädd i mörk vindjacka och svarta tights och har cykelhjälm på huvudet kunnat ta sig in i den låsta korridoren är ett mysterium, men det hinner inte Wilma nysta i nu. Äntligen dyker några kollegor upp och tillsammans skyndar de sig ut mot ambulansinfarten.

Vinden viner i mörkret och den skadade och medvetslöse mannen som ligger på marken har säkert redan förlorat mycket kroppsvärme. Han andas men pulsen är svag, de måste skynda sig att få in honom. Wilma noterar snabbt att mannen ligger i stabilt sidoläge, på sidan med handen under kinden och ena benet uppdraget i nittio graders vinkel. Den som lämnat honom verkar ha utbildning i första hjälpen. Wilma kastade en blick runt om, men varken människor eller bilar syns till. Allt är som det brukar sena kvällar på baksidan av ett sjukhus. Hur har mannen hamnat där på marken?

Inne på akuten larmas resten av teamet, redo att ta hand om den skadade. Men snart upptäcker de förvånat att mannen redan har fått vård. Han har klisterlappar på bröstet och verkar ha varit intuberad. Dessutom har han ett förband på magen. Det är som om en ambulans lastat av honom utanför och åkt igen. Chocken blir än större när de upptäcker ett färskt operationssår på hans kropp. Mannen är nyopererad. Vem ha gjort det? Och var?

Sjuksköterskan Regina Starck börjar höra sig för bland kollegerna på sjukhuset, någon måste ju veta något?  Men det visar sig vara svårare än hon trott att få fram vad som har hänt. En gammal vänskap sätts på prov, likaså en ny. Vad är det egentligen hon är på spåren? Och vem kan hon lita på? Allt fler på sjukhuset verkar ha något att dölja …