1999 : Tom och Ingrid - om att hitta hem
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Mästerligt och mänskligt om relationer och familjeband!
I 1999, den tredje fristående delen i Helena von Zweigbergks romansvit Drömmar om frihet, återser vi Ingrid och hennes barn Tom och Johanna i en tid då ett nytt millennium står för dörren. Alla tre försöker hitta tillbaka till varandra som vuxna individer men vissa händelser är svåra, både för en själv och andra, att förlåta …
Ingrid har motvilligt gått med på att gå i terapi, på dottern Johannas inrådan. Hon känner sig obekväm framför terapeuten Gunnel som lyssnar allvarsamt med fingertopparna mot varandra. På bordet mellan dem står ett paket med orangefärgade och violetta näsdukar. Hela situationen känns krystad, hur ska det här kunna lösa någonting?
Egentligen är det ju barnen, Tom och Johanna, som hon vill prata med. Hon skulle göra vad som helst för att ställa allt till rätta igen. Det är värst med Tom, de har inte haft någon kontakt på flera år. Inte sedan den fruktansvärda händelsen som varken Tom eller hon själv kunnat lägga bakom sig.
Ingrid ryser bara vid tanken på den där höstdagen på Skansen. Det var då som hon och tvåårige Oscar tog färjan över till Djurgården tillsammans. Svärdottern Nina hade skickat med henne Toms mobiltelefon, eftersom Ingrid inte ägde någon mobil. Medan Oscar tultade runt i labyrinten vid Solliden, hade Nina ringt och Ingrid som var totalt ovan vid mobiler undrade först var den okända signalen kom ifrån och sen, hur svarar man?
När hon tittar upp är Oscar inte där. Ingrid letar i panik, telefonen ringer igen och när hon till slut lyckas svara är hon tvungen att berätta det hemska för Nina. Att hennes lille son är borta.
Katastrofen varar inte länge, snart kommer han gående hand i hand med en flicka som hittat honom, men sen den händelsen var det som att sprickan som alltid funnits mellan Ingrid och Tom blev ännu djupare.
Ingrids vänner pratar ofta om sina vuxna barn och sina barnbarn. Men för Ingrid är det inte lika lätt, det är något som skaver i hennes relation till dem. Hon skulle också vilja prata ut med dottern Johanna, men om hon ska vara ärlig så skrämmer det henne.
Så hamnar Ingrid i en grupp föräldrar som alla, av olika skäl, har tappat kontakten med sina vuxna barn. Och för första gången vågar hon lätta sitt hjärta …
Helena von Zweigbergk
Helena von Zweigbergk är författare, radioprofil och programledare. Hon inledde sitt skönlitterära författarskap 2001 med en deckarserie om fängelseprästen Ingrid. Med Ur vulkanens mun (2008) fick hon ett stort genomslag hos både läsare och kritiker och har sedan dess publicerat en rad hyllade romaner. Hennes bok 1959: Ingrid och Georg - en kärlekshistoria, utkom 2022, och är den första delen i romansviten Drömmar om frihet, som spänner över en familj i flera generationer.
Mästerligt och mänskligt om relationer och familjeband!
I 1999, den tredje fristående delen i Helena von Zweigbergks romansvit Drömmar om frihet, återser vi Ingrid och hennes barn Tom och Johanna i en tid då ett nytt millennium står för dörren. Alla tre försöker hitta tillbaka till varandra som vuxna individer men vissa händelser är svåra, både för en själv och andra, att förlåta …
Ingrid har motvilligt gått med på att gå i terapi, på dottern Johannas inrådan. Hon känner sig obekväm framför terapeuten Gunnel som lyssnar allvarsamt med fingertopparna mot varandra. På bordet mellan dem står ett paket med orangefärgade och violetta näsdukar. Hela situationen känns krystad, hur ska det här kunna lösa någonting?
Egentligen är det ju barnen, Tom och Johanna, som hon vill prata med. Hon skulle göra vad som helst för att ställa allt till rätta igen. Det är värst med Tom, de har inte haft någon kontakt på flera år. Inte sedan den fruktansvärda händelsen som varken Tom eller hon själv kunnat lägga bakom sig.
Ingrid ryser bara vid tanken på den där höstdagen på Skansen. Det var då som hon och tvåårige Oscar tog färjan över till Djurgården tillsammans. Svärdottern Nina hade skickat med henne Toms mobiltelefon, eftersom Ingrid inte ägde någon mobil. Medan Oscar tultade runt i labyrinten vid Solliden, hade Nina ringt och Ingrid som var totalt ovan vid mobiler undrade först var den okända signalen kom ifrån och sen, hur svarar man?
När hon tittar upp är Oscar inte där. Ingrid letar i panik, telefonen ringer igen och när hon till slut lyckas svara är hon tvungen att berätta det hemska för Nina. Att hennes lille son är borta.
Katastrofen varar inte länge, snart kommer han gående hand i hand med en flicka som hittat honom, men sen den händelsen var det som att sprickan som alltid funnits mellan Ingrid och Tom blev ännu djupare.
Ingrids vänner pratar ofta om sina vuxna barn och sina barnbarn. Men för Ingrid är det inte lika lätt, det är något som skaver i hennes relation till dem. Hon skulle också vilja prata ut med dottern Johanna, men om hon ska vara ärlig så skrämmer det henne.
Så hamnar Ingrid i en grupp föräldrar som alla, av olika skäl, har tappat kontakten med sina vuxna barn. Och för första gången vågar hon lätta sitt hjärta …