Lucy Dillon är en av de populäraste författarna inom den brittiska feelgoodgenren och hennes böcker älskas världen över. Hon skriver härliga, varma, sorgliga och roliga böcker om människor som på ett eller annat sätt står inför en förändring i livet.

Den här gången får vi följa Tara Hunter, som är terapeut med uppdrag att hjälpa Longhamptons invånare efter en katastrofal översvämning. Somliga har förlorat allt de äger och har.

Jämfört med dem är Tara lyckligt lottad. Men hennes livssituation är allt annat än stabil. Hennes mor har precis gått bort, dessutom är kontakten med tvillingbrodern Toby trasslig – ja, närmast obefintlig – och sin far har hon inte träffat sedan hon tog sin examen tolv år tidigare. Hon har bara en katt som sällskap. Och det är inte ens hennes egen katt, den tillhör hennes strulige pojkvän.

Som om inte det vore nog, så bär Tara också med sig trauman från barndomen som hon aldrig bearbetat och som hon försöker låta bli att tänka på.

David Dalloway är ny stjärnrådgivare på Longhamptons hälsocenter, dit Tara återvänder efter att under en period ha varit utlånad till stadens kristeam. Tara blir hans mentor. Det visar sig att David verkar ha en märklig förmåga att läsa människors tankar, även Taras, vilket hon tycker är otroligt påfrestande.

Men till slut är Tara tvungen att konfronteras med sitt förflutna. Först ser det ut som att en ny katastrof är i antågande, men kanske är det i själva verket en ny chans?

Lucy Dillon växte upp i Cumbria och läste engelska vid Cambridge. Efter att ha arbetat inom förlagsbranschen i London började hon skriva böcker. Hon har mottagit flera priser, bland annat Romantic Novel of the Year Award för Ensamma hjärtan och hemlösa hundar. Lucy Dillon bor i en by utanför Hereford i England med sin man, deras hundar, en gammal röd Land Rover och alldeles för många böcker.