Monas ögon
Inbunden
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Förväntas skickas under v.{{selectedProduct.ReleaseWeek}}
Helenas val
”Vackert om att lära sig se världens skönhet. Påminner om filosofiromanen Sofies värld.”
En hänförande roman om kärleken till konsten och konsten att leva …
En dag förlorar tioåriga Mona tillfälligt synen. Händelsen förbryllar läkarna. Kan det hända igen? Kommer Mona att bli blind? Monas morfar Henry bestämmer sig för att ge flickan en chans att upptäcka världens skönhet innan det är för sent. Under ett års tid tar han varje onsdag med henne till ett av de stora museerna i Paris – Louvren, Musée d’Orsay och Centre Pompidou – för att visa henne konsthistoriens största mästerverk.
En dag blir allt svart. Mona sitter och gör sin matteläxa vid matbordet när hon plötsligt jämrar sig. ”Mamma, det är alldeles mörkt!” En skugga lägger sig över hennes ögon och döljer de geometriska figurerna i matteboken. Så uppstår ett sporadiskt flimmer, fläckar av det slag man ser innanför ögonlocken om man kniper ihop ögonen mot solen. Bara det att Monas blå ögon är helt öppna.
Hennes mamma ringer familjens läkare som säger att det påminner om en TIA och att de genast måste åka till akuten. När de sitter i bilen gråter Mona och klappar sig i tinningarna. Hennes pappa frågar om hon ramlat under skoldagen, eller om något annat har hänt. Men Mona framhärdar. ”Det kom bara av sig självt!”
Paniken varar i sextiotre minuter. När familjen svänger in framför sjukhuset är det som om slöjan framför ögonen försvinner, som när man drar upp en jalusi. Mona slutar snyfta och utbrister: ”Jag börjar kunna se igen!”
Men på ögonmottagningen är det inte tal om att låta Mona åka hem igen. Först görs flera medicinska undersökningar och Mona får lägga sig i en magnetröntgen. Men när resultaten kommer ser allt normalt ut.
Mona får återgå till sitt vanliga liv och hennes älskade morfar Henry kommer på besök. Deras relation har alltid varit speciell. Henry pratar med Mona som en jämlike och tar hennes svar på allvar. Det får henne att känna sig sedd och hon avgudar honom.
Dessutom är Henry bildad. Nu oroar han sig för att hans älskade barnbarn, han skatt, ska bli blind utan att ha fått se världens skönhet. Så han bestämmer sig för att en gång i veckan ta med Mona efter skolan och titta på ett utvalt konstverk.
Onsdagarna blir en uppskattad ritual för både Mona och Henry. De besöker alla Paris stora museum. Samtalen om konstverken och dess historia öppnar upp för tankar om skönhet, kärlek, sorg, skuld och glädje – och blir ett slags lektioner i konsten att leva.
Thomas Schlesser
Thomas Schlesser är konsthistoriker, professor vid École Polytechnique i Paris och chef för Hartung-Bergman-stiftelsen i Antibes. Han har skrivit ett tiotal böcker inom konstvetenskap och konsthistoria. "Monas ögon" är Schlessers genombrott som romanförfattare.
Helenas val
”Vackert om att lära sig se världens skönhet. Påminner om filosofiromanen Sofies värld.”
En hänförande roman om kärleken till konsten och konsten att leva …
En dag förlorar tioåriga Mona tillfälligt synen. Händelsen förbryllar läkarna. Kan det hända igen? Kommer Mona att bli blind? Monas morfar Henry bestämmer sig för att ge flickan en chans att upptäcka världens skönhet innan det är för sent. Under ett års tid tar han varje onsdag med henne till ett av de stora museerna i Paris – Louvren, Musée d’Orsay och Centre Pompidou – för att visa henne konsthistoriens största mästerverk.
En dag blir allt svart. Mona sitter och gör sin matteläxa vid matbordet när hon plötsligt jämrar sig. ”Mamma, det är alldeles mörkt!” En skugga lägger sig över hennes ögon och döljer de geometriska figurerna i matteboken. Så uppstår ett sporadiskt flimmer, fläckar av det slag man ser innanför ögonlocken om man kniper ihop ögonen mot solen. Bara det att Monas blå ögon är helt öppna.
Hennes mamma ringer familjens läkare som säger att det påminner om en TIA och att de genast måste åka till akuten. När de sitter i bilen gråter Mona och klappar sig i tinningarna. Hennes pappa frågar om hon ramlat under skoldagen, eller om något annat har hänt. Men Mona framhärdar. ”Det kom bara av sig självt!”
Paniken varar i sextiotre minuter. När familjen svänger in framför sjukhuset är det som om slöjan framför ögonen försvinner, som när man drar upp en jalusi. Mona slutar snyfta och utbrister: ”Jag börjar kunna se igen!”
Men på ögonmottagningen är det inte tal om att låta Mona åka hem igen. Först görs flera medicinska undersökningar och Mona får lägga sig i en magnetröntgen. Men när resultaten kommer ser allt normalt ut.
Mona får återgå till sitt vanliga liv och hennes älskade morfar Henry kommer på besök. Deras relation har alltid varit speciell. Henry pratar med Mona som en jämlike och tar hennes svar på allvar. Det får henne att känna sig sedd och hon avgudar honom.
Dessutom är Henry bildad. Nu oroar han sig för att hans älskade barnbarn, han skatt, ska bli blind utan att ha fått se världens skönhet. Så han bestämmer sig för att en gång i veckan ta med Mona efter skolan och titta på ett utvalt konstverk.
Onsdagarna blir en uppskattad ritual för både Mona och Henry. De besöker alla Paris stora museum. Samtalen om konstverken och dess historia öppnar upp för tankar om skönhet, kärlek, sorg, skuld och glädje – och blir ett slags lektioner i konsten att leva.
Just nu priser!
