Paket: Laestadius & Leslie Hall

Efter läsarfavoriterna Stöld och Straff kommer nu trilogins sista efterlängtade roman: Skam

Ann-Helén Laestadius har gjort stor succé med de två första delarna i Sápmitrilogin. Stöld vann Årets bok 2021 och filmatiseras av Netflix, och uppföljaren Straff hyllades och prisnominerades den också. Nu kommer den tredje efterlängtade delen, Skam. En berättelse om omöjlig kärlek, förlust av språk och identitet och längtan efter att få höra till och duga.

Kiruna 1998. Ritva och Jaana är utan tvekan dugliga och starka kvinnor. I deras arbetslag har Marina hamnat och hon sticker ut. De har kraftiga överarmar som spänner under arbetsrockarna och stadiga lår som håller dem på fötterna i skolbespisningen från tidig morgon till kvällen med ytterligare matlagning åt hungriga makar och kräsna tonåringar. Medan Marina närmar sig trettio och är utan både karl och barn, har klena armar och ben magra som på en renkalv

Redan första arbetsdagen frågar kollegorna ut henne medan de unnar sig en snabb kopp kaffe i matsalen innan ungarna kommer. De är misstänksamma, nog märker Marina det. Farbror Sture och hans gelikar som bor i byarna runtom stan har ett rykte om sig. Det finns några namn som får folk att dra slutsatser. Men det är svårt att säkra ett släktskap utan att fråga rakt på sak och de flesta låter bli. Men nog vill Ritva gärna veta om Marina är en sån. Det är inte konstigt att Marina drar sig för att säga sitt efternamn. Och inte hjälper det att nämna mammas flicknamn heller. Det är nästan än mer märkt av sin historia.

Efter arbetsdagens slut går Marina hem till en tyst och tom lägenhet där hon känner sig bevakad av granntanten ovanför. Lillasyster Jessica med sambo är på semester och varken mamma, pappa eller någon annan i släkten har tagit kontakt. För visst måste de väl ha hört att hon är tillbaka?

Det är ett år sedan Marina hastigt lämnade Kiruna och reste söderöver. Men hemortens och själva livsrötternas dragningskraft går inte att stå emot, så nu är hon hemma igen. Men rädslan för vad släkten ska säga om det oförlåtliga är starkare än någonsin. Det hon gjorde och flydde ifrån kastar mörka skuggor över både henne och familjen.

Och nu, tillbaka på gatorna i stan och längs stigarna i byn påminns Marina alltmer om sin barndom. Den uppväxt som tvingat henne till självförakt men också en plågsam, ständig oro för att straffas för sina synder. När började skammen? Är den bara hennes? Kan hon komma vidare med de sår hon ärvt och finna läkning? Och finns det minsta hopp om att få höra till, duga och kanske finna kärleken på nytt?

Gripande kärlekshistoria i samma anda som Där kräftorna sjunger och Dit floden för dig

Beth och hennes man Frank har en gård på engelska landsbygden. En dag återvänder hennes ungdomskärlek Gabriel till byn med sin son Leo – en pojke som påminner om Beths egen son, som dog i en tragisk olycka. När hon dras tillbaka in i Gabriels liv kommer mörka hemligheter upp till ytan ...

Bonden är död. Han är död och det alla vill veta är vem som dödade honom. Var det en olycka eller ett mord? Det ser ut som ett mord, för skottet i hjärtat är så exakt. Alla stirrar på Beth. De förväntar sig att hon ska säga något. Men hur ska hon kunna säga det han vill att hon ska säga – orden de övade på minuterna innan polisen kom?  Han inväntar hennes blick och när hon ser på honom nickar han mjukt. ”Säg det, Beth. Säg det nu.” Hon ser på hans ansikte igen, lika vackert nu som då. En sista blick mellan dem innan allt förändras.

Hemston, Norra Dorset, 1968. ”Gabriel Wolfe är tillbaka på Meadowlands”, säger Frank och får luften omkring Beth att explodera vid frukostbordet. ”Han är tydligen skild nu. Det är bara han och hans grabb som bor i det där stora huset.”  

Beth vet inte vad hon ska svara. Orden för henne ett decennium tillbaka i tiden. Till den där dagen då hon vandrade runt på ängarna, uppfylld av alla romaner hon läst av Austen och Brontë och sina egna drömmar om att skriva, och råkade gå rakt in i en yngre kopia av Mr Darcy. Det började inget vidare, men den bortskämda rikemanssonen från Meadowlands, Gabriel Wolfe, visade sig så småningom vara en tvillingsjäl. Beths och Gabriels passionerade kärlekshistoria var snart hett skvallerstoff i byn – tills den dagen då allt fick ett fruktansvärt slut.

Beth skakar av sig minnet. Hon reser sig från frukostbordet och följer med sin man Frank ut på ägorna. Det är vår och fåren har ungar, små ulliga lamm som bara är några dagar gamla. Frank och hans bror Jimmy föser in tackorna i fårhagen och ser efter så att alla lamm följer med. Då hörs ett skall och en guldgul vinthund kommer rusande. Fåren bräker i panik samtidigt som hunden blottar tänderna. Ögonen är svarta av adrenalin när den tar ett lam och biter det i halsen. Det röda blodet rinner ut i gräset. Ett lamm, två lamm, tre … Jimmy får fatt i bössan och Frank drar in Beth i sin famn. Hon hör hans hjärta dåna när skottet bränner av.

Som från ingenstans kommer en pojke springande över fälten. Liten och smal, kanske tio år, i samma ålder som Beths son Bobby var när han dog. ”Ni har dödat min hund!”, skriker pojken och snyftar när han får syn på den blodiga högen av guldgul päls.

Strax efteråt kommer pojkens pappa fram till dem. Han tittar chockat på geväret i Jimmys händer. Så får han syn på Beth och det är som om allt stannar runt omkring dem. Beth möter mannens brännande blick och inser att det Frank berättat är sant: Gabriel Wolfe är tillbaka.